Livet har kantats ganska regelbundet av träning i olika former, lagsporter och individuellt.
Träningsgrund kommer frÃ¥n diverse lagsporter, fram för allt ishockey och fotboll. Slutade med ishockeyn som 16-Ã¥ring som upptäckte att livet erbjöd nÃ¥got nytt i stället för omklädningsrum och svett…Dessutom började jag plugga i en annan stad, och det skulle innebära att jag skulle börja spela för vÃ¥rt lags absoluta ”huvudfiende”. Sen sÃ¥ var jag säkert feg dessutom, men det förstod jag inte dÃ¥…
Någon fysträning var aldrig aktuellt för mig, då jag aldrig var så seriös, såg det hela som en kul grej. Det gick helt okej för mig, absolut, men det fanns ingen direkt kultur i vår förening i att sommarträna.
Spontanidrott i from av innebandy, badminton, cykelrundor osv har alltid funnits med i livet. Men som 26-Ã¥ring pÃ¥började jag ganska omedvetet det som jag ägnar mycket tid Ã¥t nu, styrketräning och konditionsträning. Har inga direkta mÃ¥l, just nu, jag tränar för att det gör mig starkare, och att jag ökar konditionen. Enligt alla rön, sÃ¥ innebär det ju ocksÃ¥ att jag borde ”mÃ¥ bättre”, och ”ha hälsan”. TvÃ¥ ganska luddiga begrepp, som man inte kan mäta pÃ¥ nÃ¥got sätt.
Vilken intressant träningsblogg du har. Vore kul om du la till den med de andra träningsbloggarna på http://styrketraningsprogram.weebly.com/traumlningsbloggar.html. Lycka till med träningen även i fortsättningen!
Tack, jag ska kolla vad det ens är