Annie var och tränade hos oss på jobbet igen igår. Jag förstod ju från första gången att hon gillade det, så jag kände innan passet att jag skulle ha svårt att leva upp till hennes högt ställda förväntningar. Men jag tyckte det skulle bli kul att träna henne igen, så jag såg fram mot timmen!
Ryck och stöt gnuggades från P5 (position 5) för att få med hela rörelsespektrat, nerifrån och upp. Hon testade en övning, fick enkla tips, gjorde om, gjorde bättre, belastade med mer vikt, nya tekniktips med förklaringar. Allt känns konstigt och meningslöst att förändra om man inte förstår vitsen med varför man ska ändra. Att hon skriver den här meningen gör mig så glad:
”Och jag förstår för han förklarar så det inte går att missförstå. Allt känns så logiskt!”
När jag läser vad hon tycker om träningsformen så blir jag glad för att hon fastnat för träningsformen och stolt för det hon skriver om mig. Jag bugar och bockar och tackar såklart! Att jag trivs på mitt jobb är väl ingen underdrift och inte blir det svårare att tycka om träningen när man får höra vad folk tycker.
Åh, blir så sugen!
Jag lovar, så fort jag får komma igång helt igen så kommer jag till dig. Ska till läkaren i morgon igen. Jag är sugen på träning, men kroppen vill inte…
Du ska vara stolt! Du är en riktigt bra tränare som får mig att gå i taket av lycka och många med mig kan jag tänka mig
Tack för att du gav mig en ny träningsform att älska och för att jag fick chansen att träna med dig och för alla dina tips som fick mig att se saker på ett nytt sätt!
Tack! Tack! Tack, slutar inte le när jag läser dina fina ord!